Etikettarkiv: lilla gula huset

Dagen

Nancy mår bättre igen efter sin släng av feber. Skönt. Hon har kvittrat på ganska bra idag.

Mamma och pappa har åkt hem. De har varit strålande barnvakter hela veckan.

Jag har tvättat och hängt tvätten ute. Sommardoft!

Jag har hängt i solen på balkongen.

Jag har klippt gräset. Duktig.

När Nancy har somnat tänkte jag lördagsmysa med tv-serier. Go’ kväll!

Frukostsällskap

Imorse var jag inte ensam på min sida av frukostbordet. Det var en modig spindel som också hade slagit sig ner där. Hen hade till och med hunnit spinna ett nät under natten. Mellan taklampan och bordsskivan.

Jag sa högt och så snällt jag kunde: Det här bordet är inte stort nog för oss båda. Jag kan inte ha någon som kikar över axeln när jag äter min yoghurt.

Spindeln sa ingenting.

Jag tog hen och släppte ut hen i friheten. Det måste väl ändå vara bättre med grönt gräs än smulor från knäckemackan?

Påsklov

Så gick det med den utmaningen, Blogg100. Det blev påsklov från bloggandet så utmaningen att blogga varje dag i 100 dagar gick i stöpet. Men skam den som ger sig. Jag tänker att jag tar upp tråden igen och försöker blogga varje dag. Heja, heja.

Den här tiden på året när solen börjar skina och det går att vara ute i trädgården. Det är då en förstår varför en bor i hus. Då glömmer en slaskig snö som ska skottas och vallar som plogas upp framför infarten. Att sitta med tårna i gräset och dofta på blommorna. Det väger upp mot allt.

Vi har dessutom en superhärlig balkong på tio kvadrat. Där rullar vi ut en matta och helt plötsligt har vi ett andra vardagsrum. Det innehåller en soffa och ett matbord. Jag har inga bilder än för det är inte helt fix och färdigt än. Jag hittar inte duken till bordet. Den behövs för bordet vikarierar som målarbord ibland så det är inte särskilt snyggt.

Nancy gillar också balkongen. Den är spännande. Men mest spännande verkar det just nu vara att krypa över tröskeln till balkongdörren. Hon kräver inte så mycket för att bli road, den lilla ärtan.

Städlust

Det händer inte så ofta att lusten att städa faller på. Men idag hände det. Vi fejade och putsade så nu är det skinande rent på de flesta ställen. Och inget grus i hallen. Häpp!

(I vanliga fall är det mest S som städar. Men idag fick han hjälp. )

Home sweet home

Nu är jag hemma igen. Resan hem gick bra trots brist på vagga till Nancy. Är lite konfunderad över hur SAS kan konfirmera en vagga och sedan inte ha någon tillgänglig. Uppenbart hade de redan fyra bokade spädbarn som skulle ha de där vaggorna. Mycket märkligt att lova oss en också. Lite sur på dem just nu.

Men som sagt Nancy tog det med jämnmod. Hon sov utsträckt över våra ben istället och det gick bra att göra det nästan hela resan. Hon har fortsatt att sova här hemma också så vi får väl se hur länge hon ska vara vaken i natt. Det är jag som ska vara hemma imorgon så det blir min natt i natt. Kan se framför mig hur jag sover och Nancy ligger bredvid och kvittrar glatt. Eller så har hon jetlag och sover hon med.

20130916-160000.jpg

Sista dagen bjöd på solsken, brunch och bellini.