Sju jävligt långa dagar

DN har gett bort sju e-böcker i sommar till sina läsare. En av dem var Jonathan Troppers Sju jävligt långa dagar. Jag har hört talas om Tropper från flera håll bland annat på Bokhora.se och det har varit mest positivt så jag tänkte att jag skulle läsa boken.

Det är en lättsamt skriven bok med mycket roliga detaljer och en lätt ironisk ton. Den handlar om Judd och hans familj. Boken inleds med att Judds pappa dör och han får veta att pappans sista önskan var att de skulle sitta shiva i sju dagar. Så han beger sig hemåt för att delta. Han har tre syskon, en syster och två bröder, och de har alla ganska komplicerade relationer till varandra. Att mamman sedan är expert på barnuppfostran blir som en knorr på alla konflikter i familjen. De undrar alla hur de ska kunna vara sju dagar under samma tak utan att slå ihjäl varandra.

Dessutom har Judd precis blivit lämnad av sin fru, som är otrogen med hans skitstövel till chef. Han är inte precis på topp. Bor i en källare hos en kinesiskt par som han bara hör när de spolar i toaletten, men aldrig ser. Judd är på botten och är inte redo för välmenande råd från familjen. Inte redo att vistas i samma hus som dem i sju jävligt långa dagar.

Det är en bra bok. Det är bra driv och konflikterna ger en spänning som gör att jag vill bläddra fram nästa sida och ta reda på hur det går. Jag gillar Troppers dialoger och den bitska tonen mellan syskonen som säger sanningen hur ont och illa den är. När jag har 100 sidor kvar börjar jag undra hur det ska sluta. Hur Tropper ska få ihop slutet. Jag tycker inte han får ihop det, tyvärr. Jag tycker att slutet blir platt och trist. Kanske tänker han sig en fortsättning och därför blir slutet som det blir.

Sammanfattningsvis: bra bok men blekt slut. Jag rekommenderar den nog ändå, trots slutet. Den handlar om en fantastisk familj som får en att tycka att ens liv är rätt bra ändå. Det kunde helt klart varit värre.

5 reaktion på “Sju jävligt långa dagar

    1. ac Inläggsförfattare

      Jag tycker absolut att du ska läsa den. (Kanske är du redan klar…) Du får tänka att resan är själva målet. Inte slutet.

      Svara
  1. Johanna

    Det är kanske så jag minns den. Jag läste den vid en hotellpool i Egypten. Lättläst och trevlig. Håller på med den senaste men den har jag bara kommit 40 sidor i och börjar om hela tiden. Gissar att den inte lockar lika mycket då. Ska genast ge den en chans till. FOKUS!

    Svara
    1. ac Inläggsförfattare

      Vilken bok är det du läser? Jag sugen på att läsa fler av Tropper. Kanske ska jag undvika just den du försöker med nu? :)

      Svara
  2. Pingback: Sju jävligt långa dagar – en slags recension | En blogg om allt möjligt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>